Program för Skolriksdag 2023

I slutet av april lämnade Skolverket en redovisning till regeringen av arbetet med att utarbeta ett kvalitetssystem för skolväsendet. Det övergripande syftet med kvalitetssystemet är att skapa en högre grad av nationell samling kring arbetet för att öka likvärdigheten och förbättra kvaliteten. Kvalitetssystemet används som underlag för kvalitetsdialoger som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheter erbjuder skolhuvudmän i hela landet.

Vi berättar kort om hur Sollentuna kommun arbetar för att den nationella digitaliseringsstrategin ska genomsyra hela organisationen från huvudmannanivå ända ut i klassrummen, hur vi låter vår grundliga kartläggning av verksamheterna styra beslut om insatser/förändringar och hur vi arbetar för att eleverna ska uppnå likvärdig digital kompetens i våra skolverksamheter.

Ett bra samspel mellan politiken och förvaltningen är en förutsättning för att kunna hantera välfärdens utmaningar och genomföra beslut på ett bra sätt. Hur kan förtroendevalda och tjänstepersoner i kommuner styra och leda bättre tillsammans? Ta del av erfarenheter, strategier och dilemman som möter dig som förtroendevald eller som skolchef. Ett seminarium som särskilt kan vara av intresse för dig som är nyvald skolpolitiker.

Vad är det vi vet gör skillnad i arbetet med att skapa trygghet och studiero? Ta del av den senaste forskningen och lyssna till erfarenheter från en skola, som under fyra år arbetat i ett samverkansprojekt mellan Uppsala kommun och Uppsala universitet. Syftet är att skapa trygga lärmiljöer och öka studieron genom att arbeta aktivt och systematiskt med relationsskapande, regler, struktur och rutiner.

Kompetensförsörjning är en central utmaning, både för samhället i stort och för skolan. Behovet av lärare och andra medarbetare – och möjligheten att möta detta behov – ser dock olika ut över landet, inom kommuner och mellan ämnen. Under denna timme tar du del av en rad korta exempel på lokalt arbete med kompetensförsörjning i förskola och skola. Du möter också Vallentuna kommun som bland annat berättar om hur de arbetar för att renodla läraruppdraget.

Ifous har nyligen avslutat ett treårigt FoU-program om fritidshemmets pedagogiska uppdrag där fyra skolhuvudmän har deltagit. Under seminariet medverkar två av kommunerna och en forskare. Seminariet fokuserar på ledarskapets betydelse för fritidshem på vetenskaplig grund. Hur kan huvudmannen och rektor skapa förutsättningar för lärarna att leda undervisningen?

Den digitala omställningen påverkar i allt högre grad vår vardag. Pandemin har också visat hur viktigt det är att ha ett utbildningssystem som fungerar i dagens digitala tidsålder. Hur ska vi i skolan rusta barn och ungdomar med förmågor och färdigheter för att kunna navigera i vårt digitala samhälle? Denna fråga är högaktuell i Sverige och inom EU, där flera politiska initiativ har tagits. Seminariet belyser och diskuterar de möjligheter och utmaningar som skolan står inför nu – och framåt.

Seminariet genomförs inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd 2023

Lägga ner skolor? Organisera om? Beslut om skolstruktur är en av de svårare frågorna att hantera både för politik och förvaltning. På detta seminarium lyssnar vi till erfarenheter och lärdomar från två kommuner. I Luleå har kommunens nya arbetssätt med skolstrukturutredningar gett bra resultat, skapat förtroende hos allmänheten och väckt nyfikenhet hos andra kommuner. I Sunne har en omorganisation som knutit landsbygdsskolorna till tätortsskolorna gett vinster för verksamheten.

Yrkesvuxutredningen (Dir. 2022:84) är halvvägs in i sitt arbete. I denna workshop kommer du kunna komma med inspel till arbetet och diskutera möjliga lösningar på utmaningarna inom komvux, både vad gäller organisation, lagstiftning och finansiering.

Obs! Antalet platser är begränsat.

Går det att arbeta med skolutveckling i en hel kommun? Att göra skillnad i varje klassrum och för varje elev? Låt dig inspireras av Linköpings kommuns lärdomar av att arbeta med samtliga skolor i en gemensam strategi under fem år. En process som bygger på att skolornas ledningsgrupper systematiskt arbetar tillsammans för att nå ut i varje klassrum. Strategin bygger på forskning samt internationella exempel från bland annat Ontario och har tillämpats med goda resultat i Linköping.

Allt fler barn rekryteras tidigt in i kriminalitet och vi behöver gemensamt stoppa utvecklingen. Skolan, socialtjänsten och polisen arbetar på många håll tillsammans för att fånga upp barn och unga som far illa. Hur kan arbetet med sociala insatsgrupper (SIG), SSPF (Skola, socialtjänst, polis och fritid) och TSI (tidiga samordnade insatser) bidra till en gynnsam utveckling? Vad kommer den nya brotts­förebyggande lagstiftningen innebära för kommunerna och hur kan vi arbeta för att skolan ska vara en skyddsfaktor?

Både svensk och internationell forskning visar att lärare som fått en introduktionsperiod av hög kvalitet har en brantare utvecklingskurva och stannar dessutom längre i yrket. Sedan några år pågår ett nordiskt projekt där kunskap och erfarenheter om introduktionsperioden för nyexaminerade lärare delas. Du får även ta del av hur Göteborgs stad inom ramen för Lärarakademin utvecklat introduktionsperioden. En spännande verksamhet, som det nordiska projektet följer.

Den anpassade gymnasieskolan ska förbereda elever med intellektuell funktionsnedsättning för arbetslivet. Betydligt fler ungdomar än idag skulle kunna komma ut i arbete. Projektet Samstart som Arbetsförmedlingen driver syftar till att stärka övergången från skolan till arbetslivet för elever oavsett funktionsnedsättning och skolform.

Från 2025 ska nya bestämmelser tillämpas för planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i gymnasieskolan och komvux. Förändringarna innebär att kommuner och regioner behöver utveckla sitt samarbete och hitta lösningar som fungerar regionalt och lokalt. Ta del av två kommuners förberedelser inför reformen och Skolverkets uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag samt genomföra regionala träffar.

Varför och när kan en kommuns litenhet bli ett problem för skolutveckling och vilka styrkor finns i litenheten? Seminariet tar avstamp i aktuell problembeskrivning om kommunernas kapacitet och förmåga att styra skolan för att därefter i samtal med medverkande lyfta utmaningar och möjligheter.

Välkommen att prova på SKR:s nya stödmaterial Styrsam som lanseras på Skolriksdagen. I ett innovativt rollspel kliver du in som förtroendevald eller tjänsteperson i den fiktiva kommunen Styrköping och deltar där i olika spännande övningar för att stärka styrkedjan och förbättra skolresultaten. I detta smakprov behandlas Styrköpings mål.

Obs! Antalet platser är begränsat och vi eftersträvar en jämvikt mellan politiker och tjänstepersoner.

I utredningen om ett ökat statligt ansvar för skolan finns förslag om skolans framtida finansiering. Regeringen har aviserat att det här ett område som ska utredas vidare. Vilka frågor ligger på bordet? Vad behöver utredningen beakta?

Komvux är en viktig nyckel för att bryta långtidsarbetslöshet, för nyanländas etablering och för samhällets kompetensförsörjning. Elevantalet har ökat kraftigt under senare år och det är idag fler som läser på komvux än vad det finns elever i hela gymnasieskolan. Det ställer stora krav på verksamheten. På seminariet tar vi del av erfarenheter från två kommuner. Vi möter Uppsala som beskriver sitt elevhälsoarbete inom komvux. Därefter lyssnar vi till Gävle som presenterar arbetet kring sfi med yrkesinriktning.

Forskning visar ett starkt och dubbelriktat samband mellan lärande och hälsa. I Norrbotten har hälsofrämjande arbete pågått under flera års tid och visar goda resultat för elevernas utveckling mot utbildningens mål. Nu är det dags att blicka framåt. Med hjälp av insikter från forskning och arbetet i Norrbotten reflekterar vi kring frågan – hur ser morgondagens hälsofrämjande skolutveckling ut? 

Ett erfarenhetsutbyte utifrån kommunernas nya uppdrag att öka deltagandet i förskolan. Två kommuner delar med sig av sina erfarenheter och utmaningar i det pågående arbetet. Det blir även tillfälle för gemensamma reflektioner kring uppdraget.

Europa och Sverige befinner sig i en osäker tid. Förskolan och skolan omfattas av civil beredskap, som är ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Vad innebär det egentligen? Vad ska man tänka på som kommun och vilket ansvar har skolan?

En stor enskild etablering förändrar förutsättningarna för samhällets grundfundament. Hur agerar man då när det bästa händer? I Skellefteå kommun anpassas nu utbildningssystemet på alla nivåer för att möta behoven i det Skellefteå som snabbt växer fram. Hur tänker man smart redan från början kring kompetensförsörjning, organisation, utveckling och samverkan när man möter en samhällsomvandling som ingen annan varit med om tidigare?

Välkommen att prova på SKR:s nya stödmaterial Styrsam som lanseras på Skolriksdagen. I ett innovativt rollspel kliver du in som förtroendevald eller tjänsteperson i den fiktiva kommunen Styrköping och deltar där i olika spännande övningar för att stärka styrkedjan och förbättra skolresultaten. I detta smakprov behandlas Styrköpings skolresultat.

Obs! Antalet platser är begränsat och vi eftersträvar en jämvikt mellan politiker och tjänstepersoner.

"Nya" bilaga 6 till HÖK 21 tar sikte på förbättrad arbetsmiljö och en balans mellan uppdrag och förutsättningar. Syftet är att stödja det lokala arbetet med analys av uppdrag, arbetsorganisation, arbetsformer och arbetstider. Representanter från skolförvaltning och förhandlingsansvariga för Sveriges Lärare och SKR berättar om sina planer och tankar om arbetet som syftar till förbättrade resultat, ökad måluppfyllelse och en långsiktig kompetensförsörjning.

Skolor och kommuner har en utmaning i att möta alla elevers olika behov. Hur kan elevhälsoarbetet organiseras och ledas för att fungera på alla skolor? Hur kan huvudmannen skapa goda förutsättningar för skolornas elevhälsoarbete? I det här seminariet möter ni två kommuner som deltagit i ett forskningsprojekt respektive en fortbildningsinsats. Lyssna till deras erfarenheter av hur elevhälsoarbetet kan organiseras för att genomsyra hela verksamheten och fungera på alla skolor i kommunen.

Förskolan har i uppdrag att ge varje barn förutsättningar att utvecklas och lära. Lyssna till kommuner och forskare som diskuterar hur huvudmannen kan följa upp och dokumentera förskolornas resultat på vetenskaplig grund. Hur försäkrar sig huvudmannen om att utbildningen ger effekt för varje barn? Ger Skolverkets nya kvalitetsmodell tillräckligt stöd eller behöver det göras mer för att säkra likvärdig bedömning? De medverkande ger sin syn på bedömning av måluppfyllelse för en mer likvärdig förskola.

Utredningen ska föreslå fler vägar till arbetslivet i gymnasieskolan som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, elevers olika förutsättningar och att många elever inte är redo att göra yrkesval redan i årskurs 9. Utredningen ska bland annat undersöka hur ungdomar utan behörighet till gymnasieskolans nationella program kan erbjudas valbara yrkesutbildningar och hur elever på högskoleförberedande program som vill arbeta direkt efter gymnasieskolan kan erbjudas yrkesutbildning. Under passet, som genomförs som en workshop, kan du som deltagare lämna inspel till utredningen.

Obs! Antalet platser är begränsat.

Inspireras av lärande exempel för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på gymnasieskolans introduktionsprogram. I Skaraborg har kommunerna utvecklat gemensamma rutiner och ett digitalt system vid övergång från grundskolan till IM så att eleverna kan mötas på bästa sätt. Skövde kommun har tagit fram indikatorer för att följa elevers progression innan de uppnått godkända betyg.

I en värld där arbetslivet är i ständig förändring är det än viktigare att vi både rustar och vägleder eleverna i deras studie- och yrkesval. Det är en fråga om såväl individens framtida sysselsättning som kompetensförsörjningen i samhället i stort. I dag finns brist på både gymnasialt och eftergymnasialt utbildad arbetskraft inom en rad områden. Skolans studie- och yrkesvägledande uppdrag blir då allt viktigare när det gäller att matcha eleverna intressen med arbetsmarknadens behov.

Många rektorer uttrycker att de har en hög arbetsbelastning och omsättningen av rektorer är på många håll alltför hög. Goda organisatoriska förutsättningar och stödstrukturer är viktigt för att det ska vara utvecklande och hållbart att vara skolledare. Hur ser rektorerna själva på stöd i organisationen? Och hur kan man som huvudman rigga en väl fungerande stödstruktur? Ta del av slutsatserna i en omfattande studie om rektorers arbetssituation och erfarenheter från Kalmar kommun.

Regeringen har föreslagit att ett professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare ska inrättas 1 januari 2025. Det ska bestå av en nationell struktur för kompetensutveckling och ett nationellt meriteringssystem. Skolverket har fått i uppdrag att tillsammans med Rådet för professioner i skolväsendet föreslå hur detaljerna i professionsprogrammet ska se ut. Vilka frågor och avvägningar finns i uppdraget till rådet? På denna workshop får du möjlighet att diskutera dessa frågor och ge inspel till de offentliga huvudmännens representanter i rådet.

Obs! Antalet platser är begränsat.

Barnkonventionen blev lag den 1 januari 2020, vilket innebar ett förtydligande att offentliga aktörer i sitt arbete ska utgå från ett barnrättsperspektiv. Barnsynen och framförallt grundprinciperna i barnkonventionen är grundläggande för att kunna förstå skollagens barnrättsperspektiv. Vad innebär en bedömning av barnets bästa, och hur har rättspraxis utvecklats om hur dessa ska genomföras? Ett fördjupningsmaterial till bedömning av barnets bästa presenteras.

Obs! Antalet platser är begränsat.